jag har alltid fått lära mig att 1+1=2,

först nu när jag är lite äldre vet jag att det inte alls är sant...

matematiskt stämmer det men överallt annars...

1+1=2+1-1=1 ... det stämmer in bättre,

för det är så det är, en + en = kärlek + ett jobbigt slut = - 1, ensam igen,

det är kanske komplicerat att se det från min synvinkel,

men när ni väl förstår det så kommer ni veta hur rätt jag har.

vad är grejen med kärlek egentligen?

man försöker så mycket att vara någon man inte är för att den där speciella personenen ska lägga märke till en...ist väljer han någon jobbig tjej som man inte fattar vad han ser i henne alls

men det slutar alltid i katastrof i vilket fall som hellst.

det kanske känns rätt och underbart, och man har kanske allt gemensamt,
men jag tror inte att det är de som håller ihop ett förhållande..

jag tror att det är olikheten som gör hela saken så spännande.

och jag tror inte heller att det finns ett perfekt förhållande,

och om det nu finns det, hur tråkigt måste det inte vara?

alla som har ett förhållande med någon måste ha perioder där det är jobbigt och där man blir sårad, men det är det som gör det starkare,

två personer i ett förhållande måste jobba för att nå perfektion,

men egentligen blir inget någonsin perfekt, för när allt är perfekt,

kan ju saker bara bli värre...

så folk som är i ett förhållane vore sluta försöka få allt att vara perfekt,

för det slutar bara med motsatsen tillslut..